NIN EN VIDEO AV LYNCH

inlagt av den 2014.09.12, under andras, inspiration
12:e

 
Click an image to start a slideshow.

 

DETALJER

inlagt av den 2014.09.11, under bildserie, eget
11:e

1-1

2-2

3-3

4-4

 

SVASTIKA [HSTD 5/9-14]

inlagt av den 2014.09.05, under eget, grafik/digitalt, poesi, text
05:e

 
I Djupet. –

Djupet, ett sår, en symbol, ett monster – håller oss vakna, håller oss vid ständig spänning. Lägg dig ner som ett barn – men nej, det fungerar inte. Blåsor på psyket självt; håller oss fastnaglade. Såriga och brännskadade ansikten är allt vi ser. Utmärglade.

Underliga karga landskap i hjärtat själv.

Innehållet borta, yta kvar.

       Ansikten –

rör sig runt, runt. Letar efter något. Även den som inte bryr sig har hålet inom sig. Ansikten är tomma, uttröttade, paralyserade, inåtriktade – inkastade i något, slut och början existerar inte. Inkastade och fångade. När jag tittar ser jag nästan inget – bara tomma skuggor, fasor, ögonvalv och kindben. Letande, sökande, inriktade i en gömma. En sal. Ett slut.

Monster som skuggar,
               feghet, ryggrad
                       arbete, frihet,
                                Luger –

Blickar som flackar, steg på en jord som tycks bränna sig själv ur sig själv. Jorden välver runt sig själv. De öppna tunga dörrarna som sår, stängsel som bölder. Ansikten som är sten. Är sten eftersom de andra är sten. Den utlevande vildens tid är nu, nyckeln och den inlåsta människan är dömd. Ulven är här, varulven har här, den äter på utmärglade lik.

Segnar ner, tappar tron. Tröttheten och rädslan. Rädslan som nu är mångdubblad. Bara ansikten. Rör sig förbi utan blickar. Framåt, framåt. Förstenade i sig själva, jag är här bortom. Det är min vy vi ser, fel eller rätt. Jag sitter vid kanten iakttagande. Förlåt om jag har fel. Hettan slår till, en blick slår emot, universum är likgiltigt. De stänger och trycker på knappen. Gasen, i Feghetens namn en industrialiserad mördarmaskin.

Territorier mellan invånarna. Värmen igen. Den slår. Solen en blixt mellan metallen. Vid alla, vid envar – ett dolt område, området som inte kan sluta minnas. Det slår emot, slåss och rispar ibland. Sen låter det oss vara en liten stund, väntande i djupet. Bläckfiskar har långa armar.

Landskapet ett ömsat skinn. Hudflagor. Banalt.
 Som om en gnista kunde få det hela i samtidig brand.

Figurer beträder. En går förbi, en stannar upp. Elden inte långt under landskapet. Ugnen. Döda träd. Luft som knappt kan andas. Ett oändligt ödeland – figurer brända av ugnen, själar förtvinade, personligheter förstörda.

Svastika, Nej.

 

FREDAG. ABSTINENS.

inlagt av den 2014.08.29, under andras, eget, grafik/digitalt
29:e

5

4

 
Från film: Sweet Jane.

 

MODERN LOVE LETTER (BIVERKNING)

inlagt av den 2014.08.18, under andras, bildserie, eget, grafik/digitalt, inspiration, text, video
18:e

1-sgs

6

134

5

4

 

1/ ROTHKO
2/ SCENE FROM FILM ”Beyond The Black Rainbow
3/ IMAGE CALLED ”Modern Love Letter” by me, Daniel Johansson
4/ SCENE FROM FILM ”Sweet Jane” (Edited by me.)
5/ MUSIC VIDEO ”Crystal Castles/Sad Eyes
6/ SCENE FROM FILM ”Beyond The Black Rainbow” (Edited by me.)

Once again, packed like frozen food and battery hens
Think of all the starving millions
Don’t talk politics and don’t throw stones
Your royal highnesses

Alla är arga. Alla är rädda. Ingen vet någonting. Dom har oss precis var de vill ha oss.

 

DRAFT (HER NECK; HENNES NACKE)

inlagt av den 2014.08.16, under bildserie, eget, foto, grafik/digitalt
16:e

1

2

3

 

BIO MEKANIK 2

inlagt av den 2014.08.15, under eget, foto, grafik/digitalt, målning/teckning
15:e

BIO MEKANIK

 
 
automation
– You said it would be
not stuck anymore
move
to move
the touch touch
touch
touch
seldom seen
to see
do not fall
falls nothing
it is the impossibility of not speaking
becoming younger
rules do not apply
see the futile
in the eyes
until
it falls
see the futile
in the details
until
you excels
see the futile
in the trades
until
Do not fall asleep
see the futile
in angles
until
whip wines
see the futile
in the eyes
see the futile in the eyes
in the eyes to the end
the futile, mediocre, triumphant, you triumphantly
life
see life
life see
become life
life become
life
excuse
life
life, thanks
see the worst
in sight until that
they break
in laughter

see the futile
in sight
until
man burst out laughing
man burst out laughing
laughter deficiencies man
life, yes again, was alive?
debt casing bites
loneliness solid
beat against the
beat against the
never forget to turn against the
see it alone in your eyes –
triumph, triumph, triumph –

 


THAT WAS A GOOGLE TRANSLATION OF MY PEOMTEXTTHING,
FROM MY SWEDISH TO MACHINEENGLISH.

 

BIO MEKANIK 1 [BIPOLAR]

inlagt av den 2014.08.08, under andras, bildserie, citat, eget, foto, grafik/digitalt, okatalogiserat, poesi, text
08:e

0211111  01

 
En tjej skriver på internet (mina markeringar med rött):

Att vara bipolär innebär alltså att man ständigt löper risk att förlora ditt normala känsloliv och därmed din personlighet. Det är tungt. Det kan vara svårt att ta till sig att du har blivit en ”sån där”. Det är smärtsamt att acceptera att du inte alltid har kontroll. Det kan finnas perioder då varje mänsklig kontakt innebär att relationen till den personen kan försämras, Det kan finnas perioder när ditt kreditkort är en katana i bröstet på din ekonomi. Det kan finnas perioder under vilka rutinen

1) Klä på dig tyst
2) Ta på skorna i trapphuset/på farstubron
3) Ta reda på adressen
4) Ringa taxi
är väl inövad.

Du vet varför ditt liv måste anpassas för att minimera risken för återinsjuknande. Det handlar inte bara om mediciner och terapi, det handlar om allt från vardagliga rutiner till arbete och val av fritidsaktiviteter och resmål.

… det förtegna, ångestberedda sig-utkastandet mot den innerligast egna skyldigvaron – kallar vi för beslutsamhet.

Ovan: ett sorts Mantra av idioten Martin Heidegger.

 

FÖR DIG, F.

inlagt av den 2014.08.06, under andras, eget, inspiration, poesi, text
06:e

christinas_world_0

 
Drömde om en flickvän från långt längesen. Drömmen var helt klar och tydlig. Jag kände knappt igen mig när jag vaknade. Satt nog i tre timmar och bara funderade. Slog på datorn och på The New Republic visades denna tavla. Saker görs ibland logiska på ett icke logiskt vis. Jag undrar om du vann mot dig själv till slut. Blev fri från det där. Och att det inte är du på tavlan.

Alternative Nation klockan 00:00 varje tisdag och torsdag. Sömntabletter och distade gitarrer.

Till F. Har du klarat att hålla dig uppe? Var är du? Vi var lika vilda båda två. När du var sjutton blev du våldtagen av två killar. När jag var sjutton var jag sjukligt isolerad. Flera år senare som träffades vi på den märkligaste av platser. Vi blev så bra vänner. Du, modell och från överklassen. Med en liten dotter och ett hus i de fina kvarteren. Jag med svart hår, klädd i tighta jeans och läder. Hur vi var fulla och hur jag ringde en av dina demoner. Och hur vi skrattade medan jag pratade med den fega idioten. Och hur mycket det betydde för dig att jag pratade med honom. Din vackra syster gjorde veggomat till mig (lever hon?). Minns vår jul där, innan vi gled åt olika håll. Det är bland de bästa minnen jag har. Sweet F, Sweet F.

Och i snö där ramlade vi runt allihopa. Snöbollar. Snacka hela natten. Somna. Somna med våra kläder på. Vi somnade alltid med kläder på. En tyst överenskommelse. Vi hade något större. Du sa att jag var grymt snygg. Jag kunde inte tro på dina ord. Du gav mig ett foto från när du hade varit underklädesmodell. Och sen skrattade du. Jag gav dig en tavla. Du satt upp den direkt. Jag visste att du skulle göra det.

Du sa att jag var din bästa vän någonsin. Sen rullade livet vidare. Saker löses upp. Man ska inte grubbla på varför.

Och sen Håkans sång. 17 år.

Miss you, Girrrl.

 


Tavla ovan: Christina’s World © Andrew Wyeth.

 

WAR. WILLIAM BURROUGHS. QUOTE:

inlagt av den 2014.08.02, under andras, citat, eget, helt jävla sjukt, text
02:e

1

2

3

4

 

This is a war universe. War all the time. That is its nature. There may be other universes based on all sorts of other principles, but ours seems to be based on war and games. All games are basically hostile. Winners and losers. We see them all around us: the winners and the losers. The losers can often times become winners, and the winners can very easily become losers.

Me:

Yes, there are other universes based on other principles. One day we will reach them. And bring with us war. Ask yourself Dear, who are you competing with? When do you draw your shining sword and with clever put words and subtle gestures win the argument? My dear. War, war all the time.

 

FREDAG

inlagt av den 2014.07.25, under eget, grafik/digitalt, poesi, text
25:e

01

 
gråmulet.
den hörbara stillheten, tystheten.
en linje av eld. där borta – nästan,
nästan möjlig att röra. regnet
tyst lent mot skuldra.

den rörbara stillheten.
ibland kan blå färger synas,
en iakttagande människa, stilla.

hon betraktar rörelsen
med en nästan sorglig blick,
kliar sig i hårbotten
hennes hand, i tystnaden blir sakta våt,
ett muller från väst, hon
vänder sitt ansikte. som om foto,
det gnistrar i hennes pupiller.

rör sig i rädsla, ansiktet blekt. mot figur
figur nära bakom, trygghet, tar emot
fallet tar emot, står där,
tar emot.

 

JANUS, WE ARE -

inlagt av den 2014.07.21, under andras, bildserie, foto
21:e

martin_1

martin_2

 
Originalfoto av min bror Martin Johansson.

Klippte och klistrade lite och
det blev en serie på 2 bilder
från Martins original.

 

TO BECOME WHAT ONE IS

inlagt av den 2014.05.30, under bildserie, eget, grafik/digitalt, målning/teckning, text
30:e

31

2

 

“But why do you continue with your art when you see that it has no purpose, that as you said, it is totally Meaningless?”

 
— Well, that is the question we never will get an answer to. I am me, and that ME creates music or pictures. Not always, never always, but the times when ME creates, ME creates. ME creates when ME creates.

 
First ”published” HERE.

 
(Well, Me creates Me. Art is to become oneself? I hang on to my being and I will not let them take it, steal it or buy it. I am still free. The colors, the trees, the lilacs – early summer penetrates me. To Make Art Is To Become What I Am.)

 

DRAFT 2

inlagt av den 2014.05.25, under eget, foto, grafik/digitalt, poesi, text
25:e

1234_daniel

 
platser tappar färg
och verklighet syns
icke så farlig

det är liksom
när vi lägger oss
på gräs och
omfamnar

vi ser oss tillsammans
och verklighet syns
icke så farlig

revolutionen börjar
när vi skrattar
åt ett virus
för maskinerna

när vi
är kroppar

är maskinen
ensam och intet

men sorg kommer
jo, jag är mig själv

men, den nya generation jag ser
kommer att likt
en feg byråkrat
INKLUDERAS i systemet

om du ser sandkorn,
något litet
som är friheten;

gåöverdinegenkroppföratterövraden

 

INSP: DAILY BREAD av JEAN-MARC CAIMI

inlagt av den 2014.05.25, under andras, inspiration
25:e

1

2

3

4

5

6

 
Länk/Link.

 

pagetop

  • I

  • II

  • III

  • IV

  • TWITTER

  • JAG RÖSTAR PÅ FEMINISTISKT INITIATIV . PUNKT.