TISDAG; kaos nära

inlagt av den 2010.03.30, under andras, eget, text
30:e

1 En ensam cyklist genom en ensam port. Jag ser från balkongen.

2 Allt handlar i dessa dagar om att ha något att säga. Subversiv som jag är så kommer nog inte detta att handla om någonting. Det blir poesin-ska-skrivas-av-alla. (Ni kanske ser hur jag måste rättfärdiga mig, något som har att göra med samhället i vilket vi lever.)

3 Varje dubbel radbrytning en viktig(!) andningsplats.

4 En ensam cyklist genom en ensam port. Jag ser från balkongen. En blixt från solen, dubblerades genom min hornhinna, här föddes dessa ord. Allt rör sig vidare, det minsta blir vårt allt.

5 Nå, orättvisorna. Jag tittade på TV3 igår och mitt personliga krig fortsatte. Köttkrokar genom min alldeles för tunna hud. Och i en tornado av intryck och hudutslag sågs vilja till intet död förruttnelse analsex glitterögon bringa metro 2066 död och vilja till ickedöd. OM ALLT GICK ATT FÖSTÅ. Denna fåfänga tanke, fatalismen kommer att ta mig i besittning.

6 Jag älskar dig. Du vet att jag älskar dig. En vind från balkongen. Men det är all den där skitskiten.

7 Från Arena #6 2008 (Ida Börjel):