TORSDAG: fragment –

 
Fragmentet är en sluttänkt tanke som inte kan vara sluttänkt.
Den sprider sig och delar sig om och om igen. Som om inget alltid.

(…)

All denna vida värld.
Skorna på, vandra. Snart vinter.
Doft. Ek. Sträcker uppåt.

Längtar efter att längta.
Drömmer om att drömma.

Det börjar här.
Trötta ögon vill ha mer.
Hungern.

Föredra det som är positivt och mångfaldigt, skillnad före likformighet, flöden före enheter och rörliga arrangemang före system … det som är produktivt är inte stillasittande utan nomadiskt.

– Michel Foucault

Det börjar här.
Titta inte tillbaka.
Bygg inte ihop det.
Bränn gamla broar.

Mina händer är penslar. Varje drag är unikt.

Mina ben bär mig. Kläderna känns som ett fastfruset istäcke. Naken vill jag gå. I tomrum. I Tidstomrum. Inga blickar, bara rådjurets öga.

(…)

klor i mina händer
händer är mina klor

dunkelt där borta, din figur – du trycker dig upp mot tom blå rymd. du är vakuum.

du visade dig själv för mig idag. enkelt och klart. likt kvadrater och trianglar. naken. blå rymd. tusenmilsdistanser. klentrogen men rakbladsskarp.

och blåsten.
ja, jag är nära havet.
och tången som gör de skräckinjagade vågorna ännu mörkare. och tallarna där borta. de, häxfingrarna, hänger över den månskensvita sanden. och i blicken av allt, i dionysos och apollons närvaro, är tankar klara som knytnävar. din figur – du trycker dig upp mot tom blå rymd. du är vakuum. ni är vakuum. kurtz viskar sånger från afrika. stränder. palmer. månljus. tortyr. i det djävulska paradiset är endast, endast, det djävulska tillåtet.