ONSDAG – murar, återkommande

inlagt av den 2011.06.01, under eget, grafik/digitalt, poesi, text
01:e

 
Mardröm; återkommande. Rummet utan utgång – de hemska glatta väggarna. Naglar blir klor – förruttnade naglar letar grepp, bestiga, hitta, fånga upp. Komma ut. Kroppar uppruttnade.

Fast i det fasta.
Utsikten här är svart kol. Jag fastnar i det hela.
Tabletterna, de vita små. Kaffet. Cigaretten.

Vad ser du där ute? Jag ser kol, kol, det bläckmörka kolet!

Trädet är inte träd.
Stolen är inte stol.
Inte nu, inte här.
Inte denna gång.

Inkapslat, icke-utformat, banalt, i-världen-tom-varon.
Ett lås, jag ringde låssmeden, han sa att världen den brinner därute.

Uthärda – …

Jag måste uthärda, invänta.
Man måste uthärda, invänta.

Stämningar, stämningar.

Ännu en gång en besvikelse,
orden ruttnar, förtvinar när jag rör tangenterna.
Detta skulle bli en förklaring,
det blev en murken, tvestjärtsbiten hypotes.

Kan inte göra något,
kan bara invänta annat, invänta annat.

En horisont,
en oändlig rad av döda träd,
deras armar mot svarta hål.

(…)

Kan nu nästan röra vid…
jag tror en öppning syns.

Uppe nu, stark, ja. Uppe ur hålet.
Bild blir bild. Ton blir ton. Skrattar åt mig själv,
skrattar åt hur känslig och svag jag var.

Uppe nu, stark, ja. Uppe ur hålet.
Knivar utåt. Maktkänsla. Brinner. Skrattar.
Människor blir simpla. Jag leder dem mot framtid.

Och en spricka, och en skräck, och en fasa –
allt under loppet av en tusendels sekund.
Minnen bakåt, vintern, hösten. Allt spränger genom, rakblad –

Uppe nu, stark, ja. Uppe ur hålet.
Knivar utåt. Men borta känsla, lirkar, lirkar försöker hitta –
svidande eld kras inget går ihop svaghet styrka övermod tabletter
vill ramla ihop ska skriva ett mästerstycke leker med er
tappar kan inte kan inte orden ljög, allt detta var lögn

– ja, allt detta var lögn. Kanske, förbannade kanske.

(…)

Väntar här på denna stol, tyst.
Väntar här. Rör inte ett finger.
Tiden gör saker med våra kroppar. Det är bara att vänta.

Hur stilla det än må vara,
hur fast jag än sitter på denna stol
så gör längtan sig fast och anmäld.

Längtar efter minsta möjliga längtan. Längtan, längtan.

Längtan, nej, nej. Längtan.

Mardröm; återkommande, återkommande. Rummet utan utgång – letar grepp, bestiga, hitta, fånga upp. Komma ut.

Tack, BT.

There are no comments.

Please Leave a Reply

TrackBack URL :

pagetop

  • TEXTSTORLEK

  • INLÄGG

  •  

  •  

  •