Natten är en sol, grenar runt kroppen.

 
       och slutligen, majnatten ligger klar framför mig. Har tagit stigarna uppåt kullen. Markan andas himlen, himlen andas marken. Rådjursöga, fast, iakttagande. Släpper inte förbi mig. En intelligens jag aldrig kommer att förstå. Nej, nu. Nu. Inte en kvist knäcks. Inte en rörelse. Jag är djuret. Tillvaron ogenomtränglig, doften av allt som växer för stark.

       träden svarta skepnader, figurer, nästan människor. Det finns plötsligt ingen mark. Jag känner svindel. Det finns ingen horisont, bara stiglöst nattljus