FALSKA LEENDEN; att förstå skiten

 
 
Jag försökte få fram något. I det överstrukna nedan.
Jag ska försöka igen. Varför, vad, hur? Jag tänker ständigt på vad den ena gör mot den andra. Tortyr. Våld. Normalisering.

 
Det är svårt att vara ärlig.

 
Det finns en japansk film som heter Man Behind the Sun. Denna är mest känd för att det är en film med realistiska tortyrscener som kan vara verkligen svåra att titta på. I filmen sysslar ett stort japanskt läkarteam (under andra världskriget) med att få fram den absolut bästa tortyrmetoden. Och allt är baserat på verkliga händelser. /…/ Kritiker har sett den som en film som vill visa upp vad människor är kapabla till och tyckte den var viktig. När jag sitter här och skriver om denna film (som jag bara sett delar av, dock har jag sett den ”värsta” delen) tänker jag på Lukas Moodyssons Ett hål i mitt hjärta. När jag såg den på bio strax efter premiären så såg jag saker som jag själv sett som inre bilder. Framtiden. Filmen för mig var en profetia. Säkert hälften gick ur biografen och det är ett bevis på att det svåraste och hemskaste, det som människor gör mot andra människor, slås bort – det finns inte i verkligheten. Detta var bara en skärm som visade olika saker i 2D. Gå ut från biografen och det är borta. /…/ I Sveriges digra självmordsstatistik finns siffror, en för varje. En siffra. En årlig statistik att lyckas sänka till nästa år. Vi läser det om det. Pratar om det. Men vi ser ser ser inte en tjej ta alla sina piller, sprit, rakblad och springa ut i skogen. Hur hon sänker alla piller med sprit och sen hugger och karvar i sina handleder tills blodet rinner snabbt ur kroppen. /…/ Vi är så rädda för det farliga, det där farliga som man inte kan precisera. Det finns överallt. Det kan inträffa när som helst. Det är en flytande rädsla för att citera Zygmunt Bauman. Dess flytande-het, dess rörlighet, dess ovisshet, dess decentraliserande skräck. De Andra. Den Andra.

 
Ok, vi tar det utan strecken. Men det måste skrivas om.
Det kommer att bli värre. Texten.
Att hålla mig vid verkligheten.
Vad människor gör med andra människor.
Och hoppet som finns.

 
Det finns en japansk film som heter Man Behind the Sun. Denna är mest känd för att det är en film med realistiska tortyrscener som kan vara verkligen svåra att titta på. I filmen sysslar ett stort japanskt läkarteam (under andra världskriget) med att få fram den absolut bästa tortyrmetoden. Och allt är baserat på verkliga händelser. /…/ Kritiker har sett den som en film som vill visa upp vad människor är kapabla till och tyckte den var viktig. När jag sitter här och skriver om denna film (som jag bara sett delar av, dock har jag sett den ”värsta” delen) tänker jag på Lukas Moodyssons Ett hål i mitt hjärta. När jag såg den på bio strax efter premiären så såg jag saker som jag själv sett som inre bilder. Framtiden. Filmen för mig var en profetia. Säkert hälften gick ur biografen och det är ett bevis på att det svåraste och hemskaste, det som människor gör mot andra människor, slås bort – det finns inte i verkligheten. Detta var bara en skärm som visade olika saker i 2D. Gå ut från biografen och det är borta. /…/ I Sveriges digra självmordsstatistik finns siffror, en för varje. En siffra. En årlig statistik att lyckas sänka till nästa år. Vi läser det om det. Pratar om det. Men vi ser ser ser inte en tjej ta alla sina piller, sprit och rakblad och springa ut i skogen. Hur hon sänker alla piller med sprit och sen hugger och karvar i sina handleder tills blodet rinner snabbt ur kroppen. /…/ Vi är så rädda för det farliga, det där farliga som man inte kan precisera. Det finns överallt. Det kan inträffa när som helst. Det är en flytande rädsla för att citera Zygmunt Bauman. Dess flytande-het, dess rörlighet, dess ovisshet, dess decentraliserande skräck. De Andra. Den Andra.

 
 
 
Vänta, det var något mer. Att titta bort. Att skydda sitt. Att titta bort, och vad det betyder indirekt. Korruption finns i hela svenska samhället. Ansvar. Polisen. Vården, psykiatrin. En person har valt ett yrke med stort ansvar. Ett litet steg bort från ansvaret; att välja det bekväma istället för det rätta – och människor kan dö. Jag har sett det med mina egna ögon.

Jag har känt det i min kropp.
Att förstå skiten är att ha rört den med sin egen hand.

Foto längst upp av Lars Tunbjörk (detalj) och nedanför av Marina Abramović (detalj).