FYRA TWEET. NÄSTAN STORM OCH KALLT UTE.

inlagt av den 2015.12.06, under citat, eget, handling, omsorg, poesi, text
06:e

tweeeeeet

 
Alltså de tweeten
visar att jag är
Raving Mad eller
att There is
Reason in My Madness.

1. Stå still så gör du ingen skada. Vi är fyllda av halm.
2. Lev ensamt och smaka på den friheten. Men, den friheten,
som om det vore en drog (en substans) tycks sig ebba ut.
3. Inse att mötet med dig (om dörren öppnades och där stod du!)
skulle omkullkasta och förlöjliga allt det miserabla i min situation.

Bara ditt skratt, bara ditt leende!

Men punkt 3 hänger ihop med de andra. Antingen/Eller skrev han.

Fast att din närvaro (i tanken, att du skulle komma) är på något vis starkare än alla element och substanser och slutsatser (ha!). Jag vill inte att människan i sitt innersta ska vara omöjlig. Eller vara omöjlig i den värld som liksom har fallit ur våra händer. Jag tror Albert Camus skrev ungefär ”En enda människa kan rättfärdiga hela ens existens”. I en nästan omöjlig värld kan kärleken (tvåsamhet eller vad man vill, det innerliga intima, erotiken) ur sin egna kraft visa Det Vackra med världen och med mig själv och den andre. Explosionen Vill Revolten, ur kärleken reser sig The Hollow Man och i Modig Kris måste slaven släppa alla bojor och se rakt in i död och klimat med Kärleken bibehållen. Den älskade frie säger stopp!

Jag kan ärligt säga att innerst inne så är det just detta jag alltid haft med mig, burit med mig. Varken tanke eller känsla. Stämning. Kanske Grundstämning. Ack, ord och betydelser. Jag skriver igen:

Mitt Hjärta Vill Detta.

NU 151204 17:48

inlagt av den 2015.12.04, under eget, foto, handling, helt jävla sjukt, omsorg, poesi, text
04:e

123456

 
I Djupet. –

Djupet, ett sår, en symbol, ett dött barn – håller oss vakna, håller oss vid ständig spänning. Lägg dig ner och glöm – men nej, det fungerar inte. Blåsor på psyket självt; håller oss fastnaglade. Såriga och brännskadade ansikten är allt vi ser. Utmärglade.

Underliga karga landskap i hjärtat själv.

Innehållet borta, yta kvar.

       Ansikten –

rör sig runt, runt. Letar efter något. Paniska. Ansikten är tomma, uttröttade, paralyserade, inåtriktade – inkastade i något, slut och början existerar inte. Inkastade och fångade. Flaggor, nationer – det spelar ingen roll. När jag tittar ser jag nästan inget – bara tomma skuggor, fasor, ögonvalv och kindben. Letande, sökande, inriktade i en gömma. Slutstation. Stängsel. Ett slut.

Termometer som sjunker.

Monster som skuggar,
              fast de kanske inte vill
              men de är maskinen
              de är gränsen
              de är k-pistarna.

Blickar som flackar, steg på en jord som tycks bränna sig själv ur sig själv. Jorden välver runt sig själv. De tunga dörrarna som sår, stängsel som bölder. Ansikten som är sten. Är sten eftersom de andra är sten. Den utlevande vildens tid är nu, nyckeln och den utestängda människan är dömd. Ulven är här, varulven är här, den äter på utmärglade lik.

Segnar ner, tappar tron. Tröttheten och rädslan. Rädslan som nu är mångdubblad. Bara ansikten. Rör sig förbi utan blickar. Framåt, framåt. Förstenade i sig själva, jag är här bortom. Det är min vy vi ser, fel eller rätt. Jag sitter vid kanten iakttagande. Förlåt om jag har fel. Hettan slår till, en blick slår emot, universum är likgiltigt. De stänger och trycker på knappen. De stänger och trycker på knappen. De stänger och låser för gott.

Territorier mellan invånarna. Kölden igen. Den slår. Minusgraden en blixt mellan metallen. Vid alla, vid envar – ett dolt område, området som inte kan sluta minnas. Det slår emot, slåss och rispar ibland. Sen låter det oss vara en liten stund, väntande i djupet. Bläckfiskar har långa armar.

Landskapet ett ömsat skinn. Det är tö. Lik och blod. Barn, män, kvinnor, hundar. Som om en gnista kunde få det hela i samtidig brand. Allt sånt här får man betala för. Figurer beträder. En går förbi, en stannar upp. Elden inte långt under landskapet. Ugnen. Döda träd. Luft som knappt kan andas. Ett oändligt ödeland – figurer brända av den kalla ugnen, själar förtvinade, personligheter förstörda.

Detta ska vi leva med. I djupet. Alltid i djupet.

Ondska.

LITTLE BEE GONE TO HEAVEN?

inlagt av den 2015.10.10, under andras, citat, eget, handling, helt jävla sjukt, omsorg, text
10:e

bee_3

bee_1

 
Ett bi. Bin.

Var har dom varit denna sommar?

The pictures below shows an artificial insemination of a honeybee queen. Sperm that has been collected from drones is inserted into her. Artificial breeding. She is given the number 66. Things are gathered and ordered. Ordered by The Technical Man.

 
1

2

3

4

5

6

 
From Wikipedia:

Natural breeding and colony reproduction of wild bees is a complex and highly selective process, leading to a diverse genetic makeup in large populations of bees, both within and between colonies. Genetic diversity through sexual reproduction is a significant evolutionary factor in resistance to parasites and infectious diseases. Many artificially bred species, especially domestic and agricultural species, suffer from lack of genetic variation. Resulting in increased risk of hereditable diseases, loss of vitality or vigour, and heightened uniform susceptibility to infectious diseases.

***

Bee queen number 66 is technical and made to create something in that right amount so that the income for the man is higher than the outcome. Ordering, gathering, selling, buying. But it don’t add up and we know it. Our fingers create too much too fast.

Martin Heidegger:

The desire for an ethics presses ever more ardently for fulfilment as the obvious no less than the hidden perplexity of man soars to immeasurable heights. The greatest care must be fostered upon the ethical bond at a time when technological man, delivered over to mass society, can be kept reliably on call by gathering and ordering all his plans and activities in a way that corresponds to technology.

Too much, too fast – Space-monkeys, we are.
Them beautiful space-bees, gone to heaven. Miss you, little special ones.

 

SEPTEMBER 2010-2014

25:e

September har för mig ett Janusansikte lika mycket som Januari.

Femte året med denna journal. Jag tog en eller flera bilder och en bit text från varje September 2010-2014 och la upp. Kan ses nedan.

 

TVÅTUSENTIO:

100912-2

100912-6

100912-3

100912-11

 

Allt som inte är. Allt som är.

Allt det där. Det stora, det vackra. Men det är tangenter nu. Natt. Sömnen borde sovas.

Sträcker ut händer, försöker omfamna. Men nej. Allt som är, är. I vissa stunder, i vissa gränsområden. Nej, jag har inget mer. Detta är mina ord. Försöket att berätta för dig att jag vill kunna ge dig allt du vill ha. Försöket att berätta att jag önskar er alla så mycket kärlek och glädje. Försöket att brinna igenom, slå ut, ta tag genom orden, texterna, skärmarna, bilarna, fartygen, städerna, gränserna, ondskan, orättvisorna..

Och så visar klockan vad klockan är. Och så visar natten vad natten är. Händerna är tomma, tanken vill hitta en rak bana. Bussar. Rödljus. Neonljus. Det sjudande livet. Jag var där förr. – Och jo, rynkorna visar sig, ålder visar sig.

Och om mina ord skulle visa en röd tråd för en läsare, så har jag inget med den tråden att göra. Någon skrev: ”Jag har en kropp för jag känner mitt hjärta slå, jag lever i en värld för jag ser den omkring mig.” Ja, jag håller med. Mer är det inte. En kropp, en värld. Eller.. det där andra?

(Huset i parken. Träd. Fingrar som rör vid. Fält. Henne.
En känsla av det totalt annorlunda. Den röda klicken färg som skapar hela tavlan. Åska och mörkermulet över stugan, men ur fönstret, ur hela inramningen glöder den rödröda eldstaden. En tavla jag såg. En tavla jag ser vid varje mitt steg då staden börjar somna, planas ut.)

”Såg du ett fönster lysa? Tänkte du knacka på rutan?”

 

TVÅTUSENELVA:

 

110924_3

110924_2

110924_4

 
ismörker september mörker pelare av ljus mörker
mörker svartaste is vid havet djupa ögonhålor i isen isen
tittar på oss fastfrusen i havet svarta rötter dött kadaver
i isen blandat till rött. Kadaver i isen. Svart-tången. Revben.

En pensel målar hela tillvaron. Röda fläckar. Isen ler i sin frånvaro. Kaptenskättingar och glömda ord. Is mot is, ett skrik. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. En nerkyld kropp, vandringar i timmar. Kairos ett ord på läpparna. Krisen och kallelsen. Av ögonblick blir endast ögonblick. Tillvaron sprängs öppen –

 

TVÅTUSENTOLV. (DET SISTA ÅRET).

DIKT NEDAN AV LANGSTON HUGHES.

 

120905_1

120905_2

120905_3

 

The calm,
Cool face of the river
Asked me for a kiss.

 

 

 

TVÅTUSENTRETTON:

 

house_dark

12 2

 

I en tidning citeras Birgitta Trotzigs ”Sjukdomen”. Jag har aldrig fått tag på den. Den kanske finns att köpa igen, det var längesedan jag Sökte.

Det handlar om likgiltighet (det Vita) som till slut leder till Blod (det Röda?)

”Likgiltigheten är en vit sot, en smitta, en sjukdom som går till döden och kan även dra döden in i sig (…).”

”Det är Maskinen som gör likgiltigheten.”

”När drömmen blir blind och gråten förstenas, blir allt vitt.
Dödsvitheten slår allt liv med dödstorka.
I det tomma vita går det blodiga på jakt.”

Att jag är så nära henne i tanken. Mutation, ett extra hjärtutrymme för henne. Min kropp. Dig så nära. Dig att bli. Men. –

I ditt språk –
Det Vita, lik-giltigheten.

Du har rätt och du har fel då spåren man följer kan vara vitsot, vit flusvamp, röd murkla, – och Blod. Vi har skrivit om STALKERN och ZONEN båda två. – Men de begreppen kommer inte användas mer. Sökare, i den döda röda jorden, Birgitta, Daniel (och en annan som vi inte får nämna).

Det Vita, lik-giltigheten.

Mitt DET VITA RUMMET –
Ett annat rum. Bakom månen. Svärta total. Motsatsen? I Solen Rent ljus? Det Vita Rummet? Ljus, ett bara ljus. Ljus ljus. Inget kan hänga upp sig på inget. Är. Antarktis. (En skiss så viktig; att det handlar om frihet!)

Jag får gå här. Vi kanske bryts i denna tanke.
Mitt Vita Rum är inte ditt. Men jag har aldrig sagt att mitt Vita Rum inte skulle kunna vara Skogen. Jag såg en räv, en orm och jag fanns hela tiden i rådjurets öga. Nej, jag ska inte suga av ett träd. Ska inte suga ut all sav. Jag skall låta det vara. Det är Birgittas ords som viskas här.

 

130

 

TVÅTUSENFJORTON:

En text om ondska, speciellt ——–. Den lurar överallt, byter former. Den långa svarta ormen, knappt möjlig att se i rädslans halvskymning.)

 

11

22

33

44

55

 

I Djupet. –

Djupet, ett sår, en symbol, ett monster – håller oss vakna, håller oss vid ständig spänning. Lägg dig ner som ett barn – men nej, det fungerar inte. Blåsor på psyket självt; håller oss fastnaglade. Såriga och brännskadade ansikten är allt vi ser. Utmärglade.

Underliga karga landskap i hjärtat själv.

Innehållet borta, yta kvar.

Ansikten –

rör sig runt, runt. Letar efter något. Även den som inte bryr sig har hålet inom sig. Ansikten är tomma, uttröttade, paralyserade, inåtriktade – inkastade i något, slut och början existerar inte. Inkastade och fångade. När jag tittar ser jag nästan inget – bara tomma skuggor, fasor, ögonvalv och kindben. Letande, sökande, inriktade i en gömma. En sal. Ett slut.

Monster som skuggar,
feghet, ryggrad
arbete, frihet,
Luger –

Blickar som flackar, steg på en jord som tycks bränna sig själv ur sig själv. Jorden välver runt sig själv. De öppna tunga dörrarna som sår, stängsel som bölder. Ansikten som är sten. Är sten eftersom de andra är sten. Den utlevande vildens tid är nu, nyckeln och den inlåsta människan är dömd. Ulven är här, varulven har här, den äter på utmärglade lik.

Segnar ner, tappar tron. Tröttheten och rädslan. Rädslan som nu är mångdubblad. Bara ansikten. Rör sig förbi utan blickar. Framåt, framåt. Förstenade i sig själva, jag är här bortom. Det är min vy vi ser, fel eller rätt. Jag sitter vid kanten iakttagande. Förlåt om jag har fel. Hettan slår till, en blick slår emot, universum är likgiltigt. De stänger och trycker på knappen. Gasen, i Feghetens namn en industrialiserad mördarmaskin.

Territorier mellan invånarna. Värmen igen. Den slår. Solen en blixt mellan metallen. Vid alla, vid envar – ett dolt område, området som inte kan sluta minnas. Det slår emot, slåss och rispar ibland. Sen låter det oss vara en liten stund, väntande i djupet. Bläckfiskar har långa armar.

Landskapet ett ömsat skinn. Hudflagor. Banalt.
 Som om en gnista kunde få det hela i samtidig brand.

Figurer beträder. En går förbi, en stannar upp. Elden inte långt under landskapet. Ugnen. Döda träd. Luft som knappt kan andas. Ett oändligt ödeland – figurer brända av ugnen, själar förtvinade, personligheter förstörda.

HJÄLP IGEN!

inlagt av den 2015.09.09, under handling, omsorg
09:e

syria_7230_20121215_c0-36-864-539_s575x335


Bilder hittade genom Google.

 
Klistrar in texten nedan direkt från Dagens Nyheter. Här finns möjligheter till att hjälpa. För Vi är i Kris.

 
aid

 
Rädda Barnen

Rädda Barnen finns på plats i Syrien, Grekland, Italien och Serbien.

För att stödja Rädda Barnen:

Plusgiro: 90 2003-3

Bankgiro. 902-0033

Märk inbetalningen Katastrof.

Ge 100 kronor: Sms:a Katastrof100 till 72911

Ge 200 kronor: Sms:a Katastrof200 till 72911

Ge 300 kronor: Sms:a Katastrof300 till 72911

Röda korset

Har en insamling till arbetet att hjälpa människor på flykt, men ingen särskilt inriktad enbart på situationen på Medelhavet.

För att stödja människor på flykt:

Sms:a AKUT FLYKT till 72900 för att skänka 100 kronor.

Bankgiro 900-8004, skriv ”På Flykt”

Swisha till 123 555 7764

Läkarmissionen

Sms:a akuthjälp100 till 72980 så skänker du 100 kr.

Ge valfri gåva via Swish till 123 900 02 17

Ge valfri gåva via plusgiro 90 00 21-7

UNICEF Sverige

Stöd och hjälp till barnen och deras familjer i de krigshärjade länderna, i flyktinglägren och på flyktvägen.

För att stödja UNICEF:

Skänk en gåva på unicef.se.

Ge 100 kronor genom att sms:a LIV till 72900.

Bankgiro: 902-0017, märk ”flykt”.

Amnesty International

Har just nu en kampanj för att stärka rättigheterna för de människor som försöker att resa till Europa.

För att stödja Amnesty:

Sms:a AMNESTY 50 till 72 970 för att ge 50 kronor. Byt ut 50 till 100, 150, 300 eller 500 för att ge mer.

Plusgiro: 90 00 72-0

Swisha till 123 561 20 49

Plan Sverige

Jobbar inte specifikt med flyktingsituationen i Medelhavet utan arbetar för hållbar utveckling i flera av de länder som båtflyktingarna flyr ifrån.

För att stödja Plans arbete:

Bankgiro: 900-7311

Plusgiro: 90 07 31-1

UNHCR, FN:s flyktingorgan

UNHCR ger skydd och nödhjälp till människor på flykt från sina hem.

För att stödja UNHCR

Plusgiro: 90 01 64-5

Bankgiro: 900-1645

Märk inbetalningen Medelhavet.

Ge 100 kronor: Sms:a FLYKTING till 729 80

Läkare Utan Gränser

Har bland annat räddningsinsatser på Medelhavet.

SMS:a MÅNAD till 72979 och skänk 50 kr varje månad.

PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete)

Stödjer insatser i syriska flyktinglägren i Libanon

Plusgiro: 90 00 50-6, märk gåvan Syrien.

Sms:a SYRIEN100 till 72 980 om du vill ge 100 kr.

Swisha till 9000506

Svenska kyrkans internationella arbete

Svenska kyrkan finns på plats och stöttar flyktingarna i Europa. Din gåva kommer bland annat att användas till tält, rent vatten och psykosocialt stöd.

Plusgiro: 90 01 22-3 märk gåvan med ”flyktingar i Europa”

Bankgiro: 900-1223 märk gåvan med ” flyktingar i Europa”

Sms:a FLYKTING till 72 905 för att ge 100 kronor

SOS Barnbyar

SOS Barnbyar hjälper ensamkommande flyktingbarn och barn som kommit bort från eller förlorat sina föräldrar. Finns i många av de länder som har flyktingar.

Så kan du hjälpa:

Sms:a SOS till 729 70 för att skänka 150 kr till SOS Barnbyars katastroffond.

Swicha valfri summa till 1239002296

Plusgiro 90 02 29-6 eller Bankgiro 900-2031. Märk inbetalningen med ”Katastroffonden”.

Erikshjälpen

Gör insatser via samarbetsorganisationen Medair som finns på plats i flyktingläger i Bekaadalen i Libanon.

Swisha en gåva till 123 9009283, märk med Syrien.

Radiohjälpen

Radiohjälpen har partnerorganisationer på plats runt om i världen.

Swisha valfritt belopp till 9019506, skriv FLYKT som meddelande (hela beloppet går till Radiohjälpen)

SMS:a FLYKT till 72 999 för att ge 100 kr (93 kr går till Radiohjälpen, ev trafikavg. kan tillkomma)

Ring 0900-25 100 för att ge 100 kr (91 kr går till Radiohjälpen, ev trafikavg. kan tillkomma)

Radiohjälpens pg 90 1950-6 och bg 901-9506, märk inbetalningen FLYKT

Lions

Lions Hjälpfond med konto 90 1948-0 har insamling för att hjälpa flyktingar i flyktinglägren i grannländerna till Syrien. Hjälpen går via Lions till Lions som på plats, ofta med UNHCR, ser till att hjälpen kommer direkt till flyktingarna och framförallt barnen.

HJÄLP!

inlagt av den 2015.09.07, under handling
07:e

98845

pagetop

  • TEXTSTORLEK

    A A A


  • INLÄGG


  • ETIKETTER


  •  

  •  

  •  


  • jag ser in i det gröna, yta i oändlighet, viskande oändlighet, viskningarnas kropp, tungor. det gröna är tungor och ögon, reflexer och rörlighet, fuktighet, ljusgnistor – på vad sätt är jag skild från det, jag är inte skild från det, jag är till i ett öga, allt är speglingar och viskningar, ljus i en mörk spegel vandrar längre och längre in i den speglade skogen

    Birgitta Trotzig

    Do I contradict myself? Very well then, I contradict myself, (I am large, I contain multitudes.)

    Walt Whitman

    Suppression and spinning of negative data and ghostwriting have emerged as tools to help manage medical journal publications to best suit product sales, while disease mongering and market segmentation of physicians are also used to maximize profit. We propose that while evidence-based medicine is a noble ideal, marketing-based medicine is the current reality.

    Spielmans GI, Parry PI. From Evidence-based Medicine to Marketing-based Medicine: Evidence from Internal Industry Documents. Journal of Bioethical Inquiry 2010;7(1):13-29. Available online: http://tinyurl.com/Spielmans.




  • VSCO Logo