UTAN ATT VÄNTA LÄNGRE

inlagt av den 2016.08.17, under andras, citat, eget, poesi, text
17:e

 
6

 
 
utan att vänta längre
går han med fasta steg
förbi sig
utan mål

 
Målningen ovan av Edvard Munch. Dikten ovan av Samuel Beckett.

 
***

 
Mål? –

CERN?
Higgs?
Biologism?
Transhumanism?
Kristendom?
Filosofiska system?
Utomjordingar?
Svaret finns i det vi kallar ”teknik”?
Psykoanalys?
Psykologi?
Jung?
Frued?
KBT?
DBT?
Psykiatri?
Bensodiazepiner?
SSRI?
Concerta?
Ritalin?
Amfetamin?
Kokain?
Heroin?
Alkohol?
Nietzsche?
Heidegger?
Arendt?
Naturpromenader?
Träning?
Löpning?
Exakt rätt födointag?
Musik!?
Piano?
Träffas, bli kär?
Rutin i allt, separation?
Ha ”oturen” att ha fått Heideggers ”bekymmer” och leva med det ändå?
ATT MOTVERKA SINA INVANDA MÖNSTER FÖR ATT GÖRA NÅGOT HELT GROTESKT/MÄRKLIGT, OFRÅNKOMLIGT,
NÅGOT MAN INTE KAN KOMMA FRÅN. MAN ÄNDRAR SITT ÖDE?
KRIS KAIROS SOM ATT BESTIGA ETT BERG, TÄNKER DU PÅ NÅGOT ANNAT SÅ FALLER DU DIREKT?

Men.

Serotonin, Dopamin och Noradrenalin.

 
 

Om Maj gör mig glad med sina dofter från syren och all nygrön födelse på nytt så gör mig Augustis övergödda stank – som att vara inne i tung barrskog – mig mycket illa till mods. Röksvampar. Svampar faktiskt överallt. Svampstanken. Jag inbjuder den rena kalla vindstilla hösten. Kom sen Oktober, kom November! Jag ska se det lila-violetta när min sol går ner mellan ensliga trädgrenar. Där har jag alltid varit. Där har jag funnits. Där finns ett Mål.

 
 
Men NU. Alltså: exakt efter jag har skrivit klart denna mening börjar jag gå. ?

 
 

There are no comments.

Please Leave a Reply

TrackBack URL :

pagetop

  • TEXTSTORLEK

    A A A


  • INLÄGG


  • ETIKETTER


  •  

  •  

  •  






  • VSCO Logo