MY FACE

inlagt av den 2016.06.08, under eget, foto, poesi
08:e

 
3

 
 
 
down by the ice
the sea
a red dot
sounds in the sky
thats what i remember

THE HORROR OF THE NOW

inlagt av den 2016.02.23, under eget, foto, grafik/digitalt, poesi, text
23:e

2

 
This photo almost makes me sick.
I hate it and because of that I love it.
Cold digital nothing.
I hate it. The Now.

Cargo.

KISS OF THE COLD SEA

inlagt av den 2016.02.07, under bildserie, eget, foto
07:e

DJUP, ATT VÄLJA DJUPET

inlagt av den 2014.10.26, under andras, eget, grafik/digitalt, poesi, text
26:e

spegling-31

110718_1_o (kopia)

 
ismörker november mörker pelare av ljus mörker
mörker svartaste is vid havet djupa ögonhålor i isen isen
tittar på oss fastfrusen i havet svarta rötter dött kadaver
i isen blandat till rött. Kadaver i isen. Svart-tången. Revben.

På isen.
Går på isen. Tunna isen. En chansning. Jag vet om det. Knakar viskar valars skrik. Under där under rörelser, virvlar, rödströmmar.
Brännmanet fryst, slår ut i flammor en fläck av rött i allt en pensel en rörelse ett allt som talar.

Där –
jag/hon du jag djag är där nere vid havet. Kanske, rör sig

Sjömonster, Kraken, vad ni vet blir mitt nu (i språnget) säger, hon.
Hon vid havet som ska dyka med skräcken. Men hon vet –
i malströmmen finns ingen vilja, bara ström –

Ktulu, stad av prakt, polyper i massor, ser ni henne?

En pensel målar hela tillvaron. Röda fläckar. Isen ler i sin frånvaro. Kaptenskättingar och glömda ord. Is mot is, ett skrik. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. En nerkyld kropp. Kairos ett ord på läpparna. Krisen och kallelsen. Av ögonblick blir endast ögonblick. Tillvaron sprängs öppen –

Att väljas ut, att vada ut, i det där svarta,
bland brännmaneterna (som inte skrämmer henne längre) –

Nej, nu de simmar åt sidan
drottning Kraken välkomnar
henne, sluter armar tentakler
och en värme kärlek så evinnerlig

 


Målningen längst upp av Karin Broos.

 

BRUNT BLOD / VILSHÄRAD

inlagt av den 2013.08.01, under eget, foto, poesi, text
01:e

1

2

 
göring
var han här?
jag tror det
”nu har det bruna blodet blivit blått”

och tallar skulle vrida sig i blod

 
 
 
jag är säker på att jag såg blod,
ur marken, bränd jord, ett hakkors i trädens minnen

FOTO / BILD

inlagt av den 2012.05.28, under eget, foto, grafik/digitalt
28:e

 
AT HOWTH, MEMORIES; SAND AND ROCK –

FOTO

inlagt av den 2012.05.26, under eget, foto, grafik/digitalt
26:e

 
AT HOWTH

MATERIA, ORD –

inlagt av den 2011.09.17, under eget, grafik/digitalt, poesi, text
17:e

 
   ismörker september mörker pelare av ljus mörker
mörker svartaste is vid havet djupa ögonhålor i isen isen
tittar på oss fastfrusen i havet svarta rötter dött kadaver
i isen blandat till rött. Kadaver i isen. Svart-tången. Revben.

En pensel målar hela tillvaron. Röda fläckar. Isen ler i sin frånvaro. Kaptenskättingar och glömda ord. Is mot is, ett skrik. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. En nerkyld kropp, vandringar i timmar. Kairos ett ord på läpparna. Krisen och kallelsen. Av ögonblick blir endast ögonblick. Tillvaron sprängs öppen –

FOTO

inlagt av den 2011.07.10, under eget, foto
10:e

INSPIRATION: fotografier av Renate Aller

inlagt av den 2011.06.01, under andras, inspiration
01:e

 
http://www.renatealler.com

Vid vatten, det röda. –

inlagt av den 2011.05.09, under eget, poesi, text
09:e

Skuldrorna skakar av deras intighet, bevisen för att han inte skall stå där han står är starkare än någonsin. Lugnheten och det som ställer honom över sig själv och för in hans blick längre, djupare är borta. Den kalla handen med senor och nervtrådar som bits ihop till ett viljans tillhygge slår mot väggar. De väggar som av hud och ben täcker en hjässas innandöme, en skälvande hop blodmassa utstrålande svarta strålkastarljus, sökande efter det andra genomträngande ljuset, vitljuset.

Köttet som sitter fast i den materiella världen. Ett hjärta som slår ut kärlek och längtan efter svar över kustlinjen. En mörk natt, den som tillbringas på klipporna, och den eviga månens ljus som en blåbrinnande kall rand över dynorna. Hör hur valarna skriker, deras kroppar mot varandra i de djupa djupens glömska värld. Hur de rumlar runt, stöter emot, för handen över den glatta kroppen. Ett ljud de utskriker, likt rosslande skepp mot klippkanter, skavda sårskorpor som dras av, det röda som syns, deras vackra svarta ögon reflekterande varenda stjärna på himlen.

Ett subjekt är fött, ett subjekt dör ut. Randen över dynorna är svaret. Doften av tång, ensligt påminnande om dagars sköna barndom. Ensligt dröjande kvar, sanden är kall, våt, ett regn bedrucken. Den glödande månranden på dynornas tak, från blickpunkt i väster till blickpunkt i öster. Den kalla kötthanden rör det våta ansiktet. Pekfinger mot kriglivlinje, från sidan av näsan ner runt munnen, hård och skoningslös, hård och arg, aldrig glömmande – köttets och minnets statiska fasthet.

Lömsk är tanken, lömsk är känslan, den stilla randen över dynorna – det jag har kvar.

FOTO

inlagt av den 2011.04.28, under eget, foto
28:e

FOTO

inlagt av den 2011.04.24, under eget, foto
24:e

LÖRDAG: fragment

inlagt av den 2011.04.09, under eget, foto, fragment, poesi, text
09:e

 
   ismörker april mörker pelare av ljus mörker
mörker fortfarande is vid havet djupa ögonhålor i isen
tittar på oss fastfrusen i havet svarta rötter dött kadaver
i isen blandat till rött. Kadaver i isen. Svart-tången. Revben.

(…)

Mina händer är penslar. Varje drag är unikt.

Fragmentet är en sluttänkt tanke som inte kan vara sluttänkt.
Den sprider sig och delar sig om och om igen. Som om inget alltid.

Mina ben bär mig. Kläderna känns som ett fastfruset istäcke. Naken vill jag gå. I tomrum. I Tidstomrum. Inga blickar, bara rådjurets öga.

(…)

Jag ser en kopp på skrivbordet. Den är där. Jag har druckit ur den. Kanske gjorde den mig gott, kanske gjorde den mig inte gott. Jag minns inte just nu, och jag orkar inte försöka minnas. Nej. Eller. Nej, den står där. Den står där. I något – något som är ett nu – så står den där. Om jag kunde förklara…

Minuter har passerat, tankar har passerat.. – jag tittar på den igen. Den är där, är där. Tiden är en knivskarp vän. Så som den är en ovän. Tiden, ska jag gå mot sömnen, mot vakan, mot upphetsningen, mot?, mot?, mot?… Ja, du vet, så som jag vet – tiden är valet, valet, valet…

Jag ser fingrarna vandra i tiden. Jag ser fingrarna vandra i tiden. Jag ser pekfinger och ringfinger röra sekunder och minuter.

(…)

Du sätter dig på sängen och stirrar rakt in i din öppna handflata. Vems är handen? Den vill ju så mycket. Kan den verkligen vara din? Men där sitter du. Du sluter handen, naglarna trycker du hårt in i skinnet. NÅGOT MÅSTE FÖRÄNDRAS. JA. …det är min hand …det är min hand. Denna hand som kan omskapa, ändra, leka, förfina. Men så slår verkligheten sitt äckliga tryne i ditt ansikte. SOM ALLTID. SOM ALLTID. Men nej men nej men nej – Det är min hand. Och du upprepar det igen och igen – MIN HAND, MIN HAND, MIN HAND.

Min hand i en kropp utan själ, utan den omedvetna biten. Bara här, fast förankrad i världen. Ateist. Ja, jag är snart en fullgången sådan. Musik, alkohol, tabletter – de skapar samma sak. Rörelser i hjärnan. Kroppen. Kroppen. Kroppen. Det måste komma till detta slutkonstaterande. (Minns dock att jag alltid motsäger mig själv.)

(…)

   På isen.
   Går på isen. Tunna isen. En chansning. Jag vet om det. Knakar viskar valars skrik. Under där under rörelser, virvlar, rödströmmar.
   Brännmanet fryst, slår ut i flammor en fläck av rött i allt en pensel en rörelse ett allt som talar.

Där –
jag är där nere vid havet. Kanske.

MÅNDAG

inlagt av den 2011.03.28, under eget, grafik/digitalt, poesi, text
28:e

 
Kungsgatan är tyst, tom.
Det känns som höst, jag ser kusliga skuggor, figurer.
Inträngd i porten, avsöndrar rädsla.
Har inga val nu. Tänd cigarett, fot före fot
   mot hamnen. Mot de mörka vrårna. Mot övergivenheten –

(…)

Absolut denna kväll. Gatlyktan med dess sken. Det hänger vajrar över torgen, övergivna tysta samtal. Det ensamma skeppet i hamnen sjunger hymner när det rör sig mot kajkanten.
   Våldsamt.
   Förför sig själv till de tyngre. De i skalan av tankar, av ikoner. Drar sitt järn, stål mot, det gnistrar. En försupen ful man. Byxorna vill inte stanna uppe. Hans dystra blick. Ögonhålor, en grop – en oändlig skugga. Som om glitter ögonskugga. Fulheten drömmer om balett,
       konturerna av handen vinden genom över det renaste draget.
       Skeppet är ett vrak. Hans rygg likt en dinosaur. Bilden av flickan,
       den förlorade dottern.
       Kaptenskättingar.

   Gatlyktan med dess sken.
   Isflak långt ut. Ensamma själar. Figurerna rör på sig.
   En man längst ut på piren. På piren, längst ut.
   I imman ett streck med fingret, en cirkel, vågor – musik, i avstånd ett förgyllt skrik, dansande, blivande, slutligen (öppnande). Öppnande. Öppnande. En väderbiten byracka ser på stjärnorna –
       blodiga tassar en väg fram, jag är här nu,
       ensamhet föder extas, bilder mönster, river ryggar –
       Fulheten drömmer om de äldsta gudarna, om förlorat
       och vunnet. Vraket, kadavret reser sig ur kättingar.
       Åh, lycka!

pagetop

  • TEXTSTORLEK

    A A A


  • INLÄGG


  • ETIKETTER


  •  

  •  

  •  


  • jag ser in i det gröna, yta i oändlighet, viskande oändlighet, viskningarnas kropp, tungor. det gröna är tungor och ögon, reflexer och rörlighet, fuktighet, ljusgnistor – på vad sätt är jag skild från det, jag är inte skild från det, jag är till i ett öga, allt är speglingar och viskningar, ljus i en mörk spegel vandrar längre och längre in i den speglade skogen

    Birgitta Trotzig

    Do I contradict myself? Very well then, I contradict myself, (I am large, I contain multitudes.)

    Walt Whitman

    Suppression and spinning of negative data and ghostwriting have emerged as tools to help manage medical journal publications to best suit product sales, while disease mongering and market segmentation of physicians are also used to maximize profit. We propose that while evidence-based medicine is a noble ideal, marketing-based medicine is the current reality.

    Spielmans GI, Parry PI. From Evidence-based Medicine to Marketing-based Medicine: Evidence from Internal Industry Documents. Journal of Bioethical Inquiry 2010;7(1):13-29. Available online: http://tinyurl.com/Spielmans.




  • VSCO Logo