ZONA

inlagt av den 2017.05.20, under andras, citat, eget, foto, ljud, målning/teckning, omsorg, poesi, text
20:e

 

 
 
Kan du hålla tyst?
Jag vill bara att du är tyst
under den stund jag
ska men inte talar, är tyst.
Och var tyst sen.
I tystnaden, i inväntandet
utan någon förväntelse
där tid inte har någon existens
i mig blir det där till, det det onämnbara

Fast så sällan.
det onämnbara – år..

Ja, hunden är också i nåd.
Jag blir glad. Min vän.

Den som vet talar ej

Den som talar vet ej

Gräset, de höga gräsens eviga rörelse,
se de talar till mig. Talar till mig
i deras tystnad. Kan ni förutsäga
varje grässtrås rörelse över detta mäktiga fält?
Och varför skulle vi vilja förutsäga det,
min herre vetenskapsman,
min herre författare?

I tystnaden fullbordas jag.

 

 
The Prayer of Tarkovsky’s Stalker:

Let everything that’s been planned come true.
Let them believe.
And let them have a laugh at their passions.
Because what they call passion,
actually is not some emotional energy,
but just the friction between their souls and the outside world.
And most important, let them believe in themselves.
Let them be helpless like children,
because weakness is a great thing, and strength is nothing.
When a man is just born, he is weak and flexible,
when he dies, he is hard and insensitive.
When a tree is growing, it’s tender and pliant,
but when it’s dry and hard, it dies.
Hardness and strength are death’s companions.
Pliancy and weakness are expressions of the freshness of being.
Because what has hardened will never win.

 
 

A SORT OF TRIBUTE TO MARK ROTHKO

07:e

radiohead

rothko

daniel

 
 
A sort of tribute to MARK ROTHKO.

1. Radiohead; Thom, Stanley Donwood. (Amnesiac album cover.)

2. Mark Rothko. (NO 14.)

3. Daniel Johansson. By me, none other. (Untitled.)

 


 
This post has been very popular on my Tumblr blog.

I forgot about it, found it and now it exists on the MOTHER BLOG. (that was a joke.)

ROTHKO NO. 64

inlagt av den 2016.03.30, under andras, inspiration
30:e

ewrwrwerwerw

MERGED; TESTING TRYING FORCING DRAFTS

inlagt av den 2016.03.07, under andras, bildserie, eget, grafik/digitalt, inspiration, under arbete
07:e

web

web2

1-1-sgs-001

 
A photograph by Alberto Piovano and a painting by Mark Rothko. If you can sample music you can sample art. And twist it a bit. Copyright to the copyright holders.

DET SOM DE KALLAR JAGET, KAN MAN KLARA SIG UTAN

inlagt av den 2015.05.24, under andras, citat, eget, målning/teckning, okatalogiserat, poesi, text
24:e

02

01

Ovan: Rothko. Nedan: Av mig, Daniel. Rubriken är ett citat från Birgitta Trotzig.


 
I nederläget. Jag är avkallad, bortslagen, finistrerad.

Jag har ett mål, klart likt en diamantkula; ta dig in i de vita rummen, zonen. Igen och igen – ta dig in i vitrummet och stanna där. De djävulska buller-andarna, poltergeist – de drar ut mig igen och igen.

Jag tog en drog en gång och har aldrig hittat tillbaka.

ZONEN. VIT-RUMMET. De avgörande punkterna, platsen, gränsen. –
Står nu helt klart en bit från zonens gräns. Kan titta mig omkring. Kroppen är rastlös och en tomhet är där som inte vill bli besegrad. Ska vandra fram, jag ska se om jag kan vandra fram. Beträda den döda brända jorden (den befruktade jorden).

I zonen-vit-rummet är man en medborgare i världen, av världen. Ens händer utför meningsfulla handlingar. Bilden är bild. Musiken är musik. Men här utanför krackelerar inlevelse och fantasi och kreativitet.

DEN NYA BLICKEN. VAR? Nå låt mig leta efter ingångar; –

Carl-Erik af Geijerstam berättar självbiografiskt om hur han var nära att drunkna och vaknade upp invid en jokk:

Till slut kom ett slags lugn från själva marken, från det låga riset så stilla alldeles intill det skummande vattnet.

Birgitta Trotzig skriver i Sammanhang:

   (Tröskel, gräns, skillnad, utanför, innanför.)
   Vad är nu sambandet mellan konsten och naturen? var uppstår det imaginära rummet som är varken det ena eller det andra?
   Det som de kallar jaget, kan man klara sig utan.
   Gränsen, tröskelns hemlighet. Vad är ute, vad är inne, vad är utanför mig, vad är inuti mig?
   På tröskeln. Inte hitom, inte bortom.
   Just i rörelsen över tröskeln. Brister skenhinnan, det förfalskade seendet ”jag”. Då blir världen naken. Ljus talar, stenar andas. Ögat bli en svart planet, världen är nu seende. Träden lyfter rötterna ur jorden, upp ur döda träds mull. Leran och människospåret är blindhetens seende, mörkrets händer och känsel. Stjärnbilderna nertecknar i nattdjupet det avslutade och det oavslutade.
   Skytten skjuter sin pil, den är dödlig.
   Allt talar till allt. I rymdljuset, i mörkerljuset. Meddelandet uppenbarar sig.

Vilhelm Ekelund skriver i Metron:

Inte rygga för den tanken att det finnes kanske en doft av livet, en möjlighet till lifssyn, som ännu ingen fattat och gripit; att det kunde tänkas en tid med människor som mäktade förlänga det subtilaste, hålla fast de höga stundernas doft och sträcka ut dem öfver längre tidsrymder än vi, gifva hela existensen en allt det nedriga, olustiga betvingande ton af de högsta lusterinringarna-: liksom en konvalescent kan under de första veckorna efter sitt fulla tillfrisknande ännu hålla kvar de första obeskrifliga gryningsdofterna som han erfor på tröskeln till den återvändande hälsan-: han blir långsam och sakta i alla sina omdömen, förlåter gärna, vänder sig bort utan hat från hvad han icke kan gilla och har en elastisk spänstighet i denna kraft att blixtsnabbt vända bort själens uppmärksamhet från allt vidrigt – han lefver i djupa drag allt det kostligaste i ett nir-admiraritillstånd.
Hvarför är konvalescenttillståndet så likt det renast poetiska och den renast filosofiska? Hvad är det som utgör grunden för den fina lyckan hos konvalescenten? Att han icke hyser ovilja mot någon människa; att han har en förmåga att blunda för och ignorera det fula och bittra i tankar, en kraft som han icke har annars.
En lång (lifslång) konvalescens, full av mildhet och meditationens sötma, fri från ambitioner – med ett förakt som är tempereradt af medlidande och from tacksamhet utan all fariseism: hvad annat är Epikuros’ lycko- och vishetsideal?

MODERN LOVE LETTER (BIVERKNING)

inlagt av den 2014.08.18, under andras, bildserie, eget, grafik/digitalt, inspiration, text, video
18:e

1-sgs

6

134

5

4

 

1/ ROTHKO
2/ SCENE FROM FILM ”Beyond The Black Rainbow
3/ IMAGE CALLED ”Modern Love Letter” by me, Daniel Johansson
4/ SCENE FROM FILM ”Sweet Jane” (Edited by me.)
5/ MUSIC VIDEO ”Crystal Castles/Sad Eyes
6/ SCENE FROM FILM ”Beyond The Black Rainbow” (Edited by me.)

Once again, packed like frozen food and battery hens
Think of all the starving millions
Don’t talk politics and don’t throw stones
Your royal highnesses

Alla är arga. Alla är rädda. Ingen vet någonting. Dom har oss precis var de vill ha oss.

 

INSP MARK ROTHKO

inlagt av den 2014.04.07, under andras, citat, inspiration
07:e

1

2

 
The fact that people break down and cry when confronted with my pictures shows that I can communicate those basic human emotions.. the people who weep before my pictures are having the same religious experience I had when painting them. And if you say you are moved only by their color relationships then you miss the point.

 

MARK ROTHKO NO 14 – OCH

inlagt av den 2014.01.11, under andras, poesi
11:e

1-dsc_0118edit

2-photo18

1-Rothko-768x1024

3-SFMOMA_San_Francisco_Rothko_1

1-rothko

2-Rothko_No_14

 
Om du Existerar.
I Tid och Rum.

Closer?

Jag var bara tvungen…

inlagt av den 2011.08.09, under andras, inspiration
09:e

 
…att lägga upp denna av Mark Rothko.

TISDAGSINSPIRATION –

inlagt av den 2011.01.18, under andras, inspiration
18:e

STANLEY DONWOOD:

IAN FRANCIS:

MARK ROTHKO:

pagetop

  • TEXTSTORLEK

    A A A


  • INLÄGG


  • URVAL


  • ETIKETTER


  •  

  •  

  •  


  • jag ser in i det gröna, yta i oändlighet, viskande oändlighet, viskningarnas kropp, tungor. det gröna är tungor och ögon, reflexer och rörlighet, fuktighet, ljusgnistor – på vad sätt är jag skild från det, jag är inte skild från det, jag är till i ett öga, allt är speglingar och viskningar, ljus i en mörk spegel vandrar längre och längre in i den speglade skogen

    Birgitta Trotzig

    Do I contradict myself? Very well then, I contradict myself, (I am large, I contain multitudes.)

    Walt Whitman

    Suppression and spinning of negative data and ghostwriting have emerged as tools to help manage medical journal publications to best suit product sales, while disease mongering and market segmentation of physicians are also used to maximize profit. We propose that while evidence-based medicine is a noble ideal, marketing-based medicine is the current reality.

    Spielmans GI, Parry PI. From Evidence-based Medicine to Marketing-based Medicine: Evidence from Internal Industry Documents. Journal of Bioethical Inquiry 2010;7(1):13-29. Available online: http://tinyurl.com/Spielmans.




  • VSCO Logo