WITCH ZONA [DRAFT 3]

27:e

 

ZONA I-VI

inlagt av den 2022.06.20, under snabbinlägg
20:e


 


 


 
I.
 

 
II.
 

 
III.
 

 
IV.
 

 
V.
 

 
VI.
 

All photographs are for sale as NFTs on OpenSea right there and now. :)

METAFOR

inlagt av den 2022.06.17, under snabbinlägg
17:e
 

23:54.
Hamnen. Natt.
Gatlyktan med dess sken, dimma.

Fartyg mot kajkanten. Likt valar de skriker, en symfoni av rost och glömska. Hans ögon öppnas. Gatlyktan med dess sken. Blixtar, färger, neon, delirium. En kropp rycker till, liv-nerv vibrerar. Han ser Marlow sittande i lotusställning, sittande där likt en buddha. Var är Kurtz, är han slutligen borta? Äntligen? Slutligen?

Brännmanet. Det röda. Brandgula. Drar sig loss från trådar. Vraket, kadavret reser sig sakta ur uråldriga kättingar.

Där vid kajen. Ensam själ. Figuren rör på sig. En man längst ut på piren. På piren, längst ut. Reser sig. Tar sakta, sakta tillbaka sin tid. Som om han just förstått att den alltid har varit hans, att den varit där hela tiden. Att han alltid gett den till de där, de som äter av människors själar, de där som drar en mot kajkanten. Krigaren i honom är borta. Vapnen ner, i och utför kontinentalsockeln.

Längst ut. I imman mot rutan ett streck med fingret, en cirkel, vågor – musik, i avstånd ljudet av stark vind mot vatten. Nu som om dansande, blivande, slutligen (öppnande). Han ser och är stjärnorna – reser sig, rör sig stark med långa steg. En utstakad väg: han är här nu, ensamhet föder extas, bilder mönster, river murar, skapar vägmärken.

En sista blick bakåt och sedan en framåt.

Han går den väg han ska gå. Dimman är tät och omsluter honom när han vandrar inåt landet. Men vinden har lagt sig. Och havet andas oändligt tyst och stilla. Som om ingenting någonsin har hänt. Hamnen är tom, öde, ett fotografi utan datum som blivit liggandes på asfalten.

BARA SOM ALLT ÄR

inlagt av den 2022.06.15, under ett liv, foto, snabbinlägg
15:e


 


 


 


 


 

DOWNWARD

inlagt av den 2022.06.15, under snabbinlägg
15:e

 

 

MÄNNISKANS GRÄNS

inlagt av den 2020.11.24, under eget, foto, fragment, snabbinlägg, text
24:e

 
 
Har någon verkligen förstått innebörden av titeln på Nietzsches bok ”Mänskligt, alltförmänskligt”? Helt enkelt att vi inte är kapabla att leva i harmoni med världen: klimatförändringar, överbefolkning, pandemier. Senaste forskningen visar hur varje hjärna är unik (såklart, men nu visar den att det inte är någon skillnad på den manliga och kvinnliga hjärnan). Vår hjärna är en produkt av exakt det liv vi har haft fram till nu. Så vi kommer inte kunna leva ”as one”.

När högt uppsatta chefer på NSA säger att vi inte kommer klara miljöförstöring/klimatkris borde väl någon lyssna? Eller är detta den bittra sanningen: vi är sådana egoister (även på det omedvetna planet) att vi bara kommer att se till oss själva? Att du kanske inte tror det om dig själv, att du tror du är solidariskt nog att sätta din nästa före dig så vet jag inte om jag tror på dig.

I filmen Turist av Ruben Östlund kommer ett alarm om något livsfarligt. En familj med två barn sitter vid ett bord när detta händer. När alarmet ljuder struntar mannen helt i sin familj och springer iväg för att klara sig själv. Men alarmet var fel, inget hände.

Är det AI:n som kommer att bli Nietzsches övermänniska? Kommer det finnas kvar något mänskligt medvetande i framtida ”levande organismer”? Eller är det cyborgen, mixen, som kommer härda ut? Eller är det redan över, är det bara biverkningarna som inte visat sig än?
 

INSP: ”SET” BY STANLEY DONWOOD

inlagt av den 2020.10.15, under andras, inspiration, snabbinlägg
15:e

 
 
 
The Lost Domain

TISDAG KVÄLL/NATT

inlagt av den 2020.09.23, under snabbinlägg
23:e

 

LANDSKAP IV [REWORK]

inlagt av den 2020.09.18, under bildserie, eget, foto, grafik/digitalt, snabbinlägg
18:e

 

INSP: ”WATCHERS” BY STANLEY DONWOOD

inlagt av den 2020.09.16, under andras, inspiration, snabbinlägg
16:e

 

A08 3D VERSIONS

inlagt av den 2020.09.16, under bildserie, eget, grafik/digitalt, snabbinlägg
16:e


 

 

 

SOMETHING

inlagt av den 2020.09.14, under snabbinlägg
14:e

 

THE ENTRY TO / INGÅNGEN TILL

03:e

 
 
Write not yet written poetry here. to her. today. to far far
I lost a nerve. And a tooth. Bloody old poetry. Bloody Mary. Bram Stoker. Absinthe.
The Princess is a River. Right, the River is a Princess.
And all rivers come together in the ocean. Every soul.

Deep there, in the Abyss. Then a mirror. Abyss looks back.
The white line. The Mirror. Everything you do; the mirror.

Doppelgänger. This is me. The words on a screen year after year.
And yet I get the last word. Always, always, always.
Sisyphos. Never read Camus. Do not read a bloody thing. Read only if you WANT to read.

 
 

RUBRIK

inlagt av den 2020.06.03, under helt jävla sjukt, snabbinlägg
03:e

 
 

200220 TILLBAKA / BACK

inlagt av den 2020.02.20, under eget, grafik/digitalt, poesi, snabbinlägg, text
20:e

 
 
   Isflak långt ut. Ensamma själar. Figurerna rör på sig.
   En man längst ut på piren. På piren, längst ut.
   Ett streck med fingret, en cirkel, vågor – musik, i avstånd ett förgyllt skrik, dansande, blivande, slutligen (öppnande). Öppnande. Öppnande. En väderbiten byracka ser på stjärnorna –
       blodiga tassar en väg fram, jag är här nu,
       ensamhet föder extas, bilder mönster, river ryggar –
       Mörka ögonvalv drömmer om de äldsta gudarna, om förlorat
       och vunnet. Vraket, kadavret reser sig ur kättingar.

 

pagetop

  • TEXTSTORLEK

  • INLÄGG

  • ETIKETTER

  •  

  •  

  •  
  •