NÄR DET SKÄR SIG.

inlagt av den 2020.06.08, under bildserie, eget, grafik/digitalt, inläggsserie, omsorg, poesi
08:e


 
 
 
 
 
 
automatik
– du sa att så skulle det göras

inte sitta fast längre
röra på sig
sig röra på sig
sig röra röra
röra vid
vidröra
sällan skådat
att se

inte faller
faller intet

det är omöjligheten som inte talar

blir yngre
reglerna gäller inte

se det intiga
i ögonen
tills
det faller

se det intiga
i detaljerna
tills
du briljerar

se det intiga
i avsluten
tills
du inte somnar

se det intiga
i vinklarna
tills
piskan viner

se det intiga
i ögonen

se det intiga i ögonen
i ögonen till slut
det intiga, halvdana, triumferande, du triumferande

liv
se liv
liv se
bli liv
liv bli
liv

ursäkta

liv
liv, tack

Gatan fram. Skyltar. Människor inga. Liv, var igen, liv var? Klockan 23:00. Dansa ska jag, ska dansa jag, jag dansa, ja dansa, ja dansa. Fast i det frusna. Intet leker en fruktansvärd lek. Dansa fastna dans idag. Liv, var, tack ja liv var liv dansa liv var klockan fast i det frusna. Rösten säger saker om hur det ligger till, jag tvingas säga att rösten har rätt. Slutspel. I natt. Beckett –

se det värsta
i synen tills att
man brister
i skratt

se det intiga
i synen
tills
man brister i skratt

man brister i skratt
skratt brister man i

liv, ja var igen, liv?

skuldhölje biter
ensamhet fast

slå mot det
slå mot det
glöm aldrig att slå mot det

se det ensamma i ögonen –
att triumfera, att triumfera, att triumfera –

 
 
 
 
Text av mig inspirerad av Samuel Beckett.
Bild gjord av mig. (Från en serie på 6 bilder. Fler kommer.)

THE ENTRY TO / INGÅNGEN TILL

03:e

 
 
Write not yet written poetry here. to her. today. to far far
I lost a nerve. And a tooth. Bloody old poetry. Bloody Mary. Bram Stoker. Absinthe.
The Princess is a River. Right, the River is a Princess.
And all rivers come together in the ocean. Every soul.

Deep there, in the Abyss. Then a mirror. Abyss looks back.
The white line. The Mirror. Everything you do; the mirror.

Doppelgänger. This is me. The words on a screen year after year.
And yet I get the last word. Always, always, always.
Sisyphos. Never read Camus. Do not read a bloody thing. Read only if you WANT to read.

 
 

TEKNIK KÖTT POESI

inlagt av den 2020.06.03, under ett liv, nya tag, omsorg, poesi, snabbinlägg
03:e


 
  
 
 

utan att vänta längre
går han med fasta steg
förbi sig
utan mål

    

 
  
 
 

Av Samuel Beckett.

A008 3D REWORK

25:e



 
 
There are 2 of them! Wow! Smiley

ATT BLI KLAR MED SAKER

inlagt av den 2020.05.24, under citat, ett liv, facebook, nya tag, omsorg, sociala medier
24:e

 

 
 
Saker ska bli klara. Planeringen inför nästa beställning av teknik måste radas upp. Att snabbt spara in timmar genom byråkrat listar reservdelar. Maskin hållas samman, icke del 12b till del 12A icke framtagit. Hot om uppehåll rörande minuter. Kallas spill. 500 enheter. 1000 enheter. 10000 enheter. Spill byråkrat vetenskapsman forskare partisk jäv. ATT HÅLLA SAMMAN MASKINERIET.

Historia och framtid. Att känna sig hemma där man vill vara. Hela tiden fara eftersom framtid stum. Den ger inte ledtråd. Att känna sig hemma: hela tiden i fara. Hemlösheten ta över en människa mycket snabbt. Som människa står vi i vår värld. Vi är där här. In-kastadhet. Vi är därvaro. Vittne, jag vittne. Spiller jag tid? Försenar jag? Låt dig gå iväg! Spiller tid jag spiller tid vinner tid förlorar dina j*vla scheman är redan föråldrade. Jag tar tid. Jag tar mig min tid. Min tid. Så, gå du förman iväg! Du kommer inte att lära dig någonting. Hör du inte din egen klocka ringa? Nej. Försent? Du hör inte dig själv. Förman, du byggde MASKINEN.

Friedrich Nietzsche och det otidsenliga. Texten nedan är från boken Morgonrodnad. Den gavs ut år 1881. Han talar rakt in i nu-världen. Kontemplationen, det meditativa tillstånd där tanken leker fritt förstörs av den piskande armbågsvassa vilje-ambitionen. Det är i flödet, i kropp, – i blodets färd man ser det viktiga. Ett sorts fält, yta, min kropp jag måste bära och inte förlora. Grundstämning. Känslan av min mot mig själv ärlighet; tanke handling. Men vargen i skogen är snabb, näven min slagen blodig. Det tar tid att låta det ta tid. ”Det sanna geniet är den som genom vilja har blivit barn igen.” 1881. Han skriver om idag. Otidsenlig.

Till sist bara: varför måste vi så högt och med en sådan iver säga vad vi är, vad vi vill och inte vill? Låt oss betrakta det hela med mera kyla, med mer distans, klokare och från högre höjd; låt oss säga det så som det skall sägas bland oss, så hemligt att alla går miste om det, att alla går miste om oss! Framför allt låt oss säga det långsamt … Detta företal kommer sent, men inte för sent, vad har fem, sex år för betydelse? En sådan bok, ett sådant problem har ingen brådska; till på köpet är vi båda, jag såväl som min bok, vänner av lento. Det är inte för inte man har varit filolog, kanske är man det fortfarande, det vill säga en lärare i det långsamma läsandet: till sist skriver man också långsamt. I dag hör det inte bara till mina vanor utan också till min smak – en illvillig smak kanske? – att inte längre skriva något som inte får alla människor som ”har bråttom” att förtvivla. Filologin är nämligen den ärevördiga konst som framför allt kräver en sak av sina anhängare: att röra sig vid sidan av, att ge sig tid, att hålla sig stilla och vara långsam –, en ordets guldsmideskonst och -konstfärdighet som har idel fint och försiktigt arbete framför sig och inte uppnår ett dugg om den inte uppnår det lento. Men just av den anledning är den i dag viktigare än någonsin, det är just därför som den attraherar oss och förtrollar oss som mest, mitt i en tidsålder av ”arbete”, det vill säga en tidsålder med jäkt, med oanständig och svettig brådska som genast vill ”bli klar med” allt, också med varje gammal och ny bok: – själv har den inte så lätt att få något gjort, den lär ut god, det vill säga en långsam, djup, försiktig och hänsynsfull läsning, med reservation och öppna dörrar, med varsam blick och varsamma fingrar … Mina tålmodiga vänner, denna bok önskar sig bara fulländade läsare och filologer: lär er att läsa mig rätt!

Vittne, du vittne! Spiller jag din tid? Försenar jag? Låt dig då gå iväg! Spiller tid jag spiller tid vinner tid förlorar dina scheman är redan föråldrade. Jag tar tid. Jag tar mig min tid. Min tid. För mitt arbete. Mitt arbete.

 
 
Bilderna överst kommer från boken Nietzsche:att skapa sig frihet.
Sen vet ni ju hur jag är, jag var tvungen att leka lite med bilderna (på gott & ont så att säga).

 
 
Det du gör nu, är det något du VILL göra?

 
 

A008-010

22:e

 

 

 
 
They match well with no borders too.
And in vertical line-up:

 

 

ALLA KOMMER ATT FÅ DET

inlagt av den 2020.05.20, under ett liv, grafik/digitalt, nya tag, text
20:e

 
 
Kan inte träffa någon. Jag har sån respekt för sjukdomen. Jag tycker alla skulle lyssna på Sigge Eklunds två poddavsniytt. (Inte den med Alex.) Sigge ringer upp folk han känner och några experter. Det är så direkt på. Lyssna på andra avsnittet först och försök att inte att fälla några tårar. Nu är det ju inte dagsaktuellt. Men att höra ord från skyttegraven, fronten och låta dessa människor få tala till punkt, det är intressant och emotionellt. Det avsnittet är runt 2h och 30 min. När det står hyfsat still i ditt huvud och du har tid så lyssnåa på den. Länken är nedanför.

Jaja, upp igen lev på improvisation. Pepsodent och partym. Katten. Silverbullit. Ping Floyd. Tricky. Cat Power.

HÄR FINNS POD.

 

A06

inlagt av den 2020.05.09, under bildserie, eget, grafik/digitalt, målning/teckning
09:e

 

A03 A04 A05

inlagt av den 2020.05.08, under bildserie, eget, grafik/digitalt, målning/teckning
08:e

 

 

 

Pre: YTA

inlagt av den 2020.03.24, under eget, grafik/digitalt, poesi, text
24:e

 
 
min näve mot ram
(jag inte människa, ram inte människa)
ram som drar inälvor ur mig
ram är simpel chimär, simpla stackare. men –

jo, jag ser klart nu
men om en timme?
men om en vecka?

som en älskare som darrar på läppen och du kan inte veta

det är yta, enkelhet
dock störningar, distortationer, ett mitt liv som
inte kan se rutans egentliga elegans

ytor
det där som är

ytor
det där som är
där

ytor som de bara tittar på
eller vem, de tittar och i det som är blodådror
för vissa, finna ingenting –

och bara kunna vandra vidare

eller
att inte kunna göra så
sitta kvar där tid
och vy in absurdum

skaka tänder ner
i ond-roten

och plira, stirra
och plira, tåras
och plira, plira, plira

inga tårar
torka ut ögonen

per pixel
per avslut
per pixel
per avslut

 
 
 
 
ska det vara sista gången

vem i välden vet; sannerligen, ordentligt, helomfattande

var du
finns du
kan jag fråga dig

new dawn fades

en plats; nu –

floating down the surface

symptoms of this may vary from
/…/ anxiety to a sense of terror

att se mig den här gången
hoppas på något annat

min näve mot ramen
(jag inte, ram inte människa)
ram som: bakgrunds-
ram är: surret, floating down the surface; a crowded street

flytande ner på, mot ytan

 

THE EYES [REWORK]

inlagt av den 2020.03.18, under bildserie, eget, foto, grafik/digitalt
18:e

 

 

ANIMA

inlagt av den 2020.03.18, under eget, grafik/digitalt, text
18:e

 
 
Anima. Att en individ kan rättfärdiga detta ett mitt livs hela j*vla existens med krumbukter, fallna frukter och ord utskurna ur likt bark blod sav. En individ som existerar här i samtidigheten. Ditt namn har varit ett mantra som närt mitt nervsystem. Jag ska berätta. En dag. <3

”THE FACE” – ACRYLIC PAINTING REWORKED

inlagt av den 2020.03.14, under bildserie, eget, grafik/digitalt, målning/teckning
14:e

 

 

 

200310; RED-BLACK THING

inlagt av den 2020.03.10, under eget, foto, grafik/digitalt
10:e

 

200227 – THE DAWN CHORUS

inlagt av den 2020.02.27, under andras, eget, grafik/digitalt, poesi, text, video
27:e

 

 
om du kunde
skulle du då göra det igen
bryt av grenen, ta en liten bit

tusen fåglar
inga raka linjer
trädfingrar, rör sig
likt din hand
mot min haka ömt

om du kunde
skulle du

det är väl inte hela världen
jag är inte typen som vill stänga dörrar

berätta för mig om du har fått nog –

vitt dött tv-brus
parkeringsplan tusen platser
tomt, 6 på morgonen
vit död horisont

du kommer
att frysa ihjäl i de kläderna

the dawn chorus

om du kunde
skulle du då göra det igen

du är smart, du skulle kunna
kunna göra det med stil
men du måste säga till
lova att du säger till

jag vill se dina ögon
se din ögonvita igen

  
du är tillbaks, nice to see you again

låser och du får nyckeln
jag är inte den typen
men jag kastar den därutöver

låter den sugas ner
kattegatt atlant marianergrav

 

pagetop

  • TEXTSTORLEK

  • INLÄGG

  •  

  •  

  •