MITT NAMN SKALL VARA LEGION

inlagt av den 2016.03.30, under eget, foto, poesi, text
30:e

1

 
En dag emellan.

En dag som egentligen inte borde existera. Minnenas dag. Kluvenhetens dag. Påskafton?, senare?

Den schizofrena dagen. Skyldigheternas dag. Nej, du smiter inte undan nu. Detta är vad du får.

Samma stad, samma skrik, samma lockelser, samma vädjanden – men ändå inte, – livet förändras ständigt. Jag har nästan, nästan en tår på min kind. Om denna tår bara ville komma. Känslorna i ett tätt rum.

Det ljudlösa rummet, statiskt och myllrande; – samtidigt öronbedövande och stilla susande säv. – Priset och lockelsen. Den mest extatiskt smärtsamma – dock befriande – friheten. Inte tusen röster, ett hav av röster. Miljoner, kanske den eviga fursten bildad i vårt eget ödes skapande fingrar. Varför göra det ena om man kan göra det andra? I ett fängelse tänker jag, inga valmöjligheter?, frihet? –

Soldaten vandrar över krigsplatsen. Över kroppar, minnen.
Han stannar upp, han måste stanna upp. Kropparna är för många,
slaktandet har varit omfattande, kroppar i högar.

En vecka för att ta sig igenom tärnat kött, slamsor, död död död. Rök ser ej sol, svart, svart. Sårade människor skriker, sårade hästar skriker – har du du hört en häst skrika ut sin dödspanikångest? Nå, de blir inte häst, du blir inte häst, du blir inte människa.

För att överleva, bli många. Legion; mitt namn är Legion. Ja, ty jag är många.

JESUS GRÄT

inlagt av den 2014.01.03, under bildserie, citat, eget, foto, grafik/digitalt, poesi, text
03:e

2-140103_1

3-140103_3

1-140103_2

 
Någonstans på en platå letar en förvirrad själ efter ett äkta (ansikte). Detta, allt detta kommer till oss, var och en, – Jag Lovar. Men Rent rinnande blod rött kött kommer in i maskin och vi har skelett att slå tillbaka. Striderna i filmen The Terminator är bland det mest skrämmande jag vet, har sett. En överdrift ja, – men Maskinen – (är du inte i alla fall lite, lite rädd för den?).

Jag är i närheten av ***** igen. Trasas. Tvingas till vandring. Så här nära måste orden krokna. Vad är *****? Varför *****? Hur? ***** är mina skyldigheter mot mig själv, min skuld och mitt samvete. Min rörelse bort samtidigt mot mig själv. Alla frågors svar, ingången till det obeskrivbara. Sträcker handen mot den och känner spår av frihet. I det bräckande heta stekande känner jag så kanske då nu sen slutligen levnad, rum, plats, – DIONYSOS SLETS I TUSEN BITAR.

 

female-cenobite-hellraiser-Kopia

But now, entranced by her sudden dread, she heard another noise, close by, a noise she had prayed never to hear in the waking world, the grit of nails on the stone face of the quarry, the rush of caustic breath from a creature that had waited oh, so patiently for this moment and was now slowly and purposefully dragging its way up the last few feet of the cliff toward her. And why should it hurry? It knew she was frozen to the spot.

By CLIVE BARKER
 
 
 
 

Om du Existerar.
I Tid och Rum.

Closer?

pagetop

  • TEXTSTORLEK

  • INLÄGG

  •  

  •  

  •