FÖR DE RÖDA

 
Borde göra något annat. Borde finna precisionen hos ett annat ting. Men icke. Jo, de berör mig icke.

Borde dansa till musiken. Ja, jag borde verkligen göra det. Men du, men du.

Det absurda borde tilltala mig. Det absurda brukade tilltala mig. Men du, men du.

Ser ränder av ett krig på teve. Bry dig, du ska bry dig. Jag bryr mig inte det minsta.

En vän i farlig situation, utgången har du i din hand. – Nej tack, säger jag.

HON sitter nu fast i sina tankar. Hör du, HON! Jag kliar mig på foten och somnar nästan.

Du själv då? Du skakar av svett och smärta – ska du inte..? Ska du inte!? Även smärtan kan jag ta. Ja, det kan jag, kan jag, kan jag… (Hör hur mannen rasar samman. Jag säger: Egot skriker kanske sist, men det skriker. Alltid skriker, skriker). Skriker efter någon.

Förstår du vad jag säger? Om inte så har du inte lyssnat. Detta är valpropaganda. För de röda.