FREDAG

 
gråmulet.
den hörbara stillheten, tystheten.
en linje av eld. där borta – nästan,
nästan möjlig att röra. regnet
tyst lent mot skuldra.

den rörbara stillheten.
ibland kan blå färger synas,
en iakttagande människa, stilla.

hon betraktar rörelsen
med en nästan sorglig blick,
kliar sig i hårbotten
hennes hand, i tystnaden blir sakta våt,
ett muller från väst, hon
vänder sitt ansikte. som om foto,
det gnistrar i hennes pupiller.

rör sig i rädsla, ansiktet blekt. mot figur
figur nära bakom, trygghet, tar emot
fallet tar emot, står där,
tar emot.