MONOLITH

inlagt av den 2020.11.25, under andras, eget, grafik/digitalt
25:e

 
 
THE PRAYER OF TARKOVSKY’S STALKER

Let everything that’s been planned come true.
Let them believe.
And let them have a laugh at their passions.
Because what they call passion,
actually is not some emotional energy,
but just the friction between their souls and the outside world.
And most important, let them believe in themselves.
Let them be helpless like children,
because weakness is a great thing, and strength is nothing.
When a man is just born, he is weak and flexible,
when he dies, he is hard and insensitive.
When a tree is growing, it’s tender and pliant,
but when it’s dry and hard, it dies.
Hardness and strength are death’s companions.
Pliancy and weakness are expressions of the freshness of being.
Because what has hardened will never win.

INSP: ”SET” BY STANLEY DONWOOD

inlagt av den 2020.10.15, under andras, inspiration, snabbinlägg
15:e

 
 
 
The Lost Domain

INSP: ”WATCHERS” BY STANLEY DONWOOD

inlagt av den 2020.09.16, under andras, inspiration, snabbinlägg
16:e

 

INSP: COLIN McCAHON

inlagt av den 2020.06.10, under andras, inspiration
10:e

 

 

HERMINE

inlagt av den 2020.06.10, under andras, foto, inspiration
10:e

 
 
Nästan alla bilder är från History of Our world.
 

TEKNIK KÖTT POESI

inlagt av den 2020.06.03, under andras, citat, eget, grafik/digitalt, omsorg, poesi
03:e


 
  

skriver in
rör systemet
blandar mig –

längtan skakar
begären skakar
kan du stanna kvar här?
kan du sitta kvar på stolen?

kan jag fly detta röra dig vara skriva
uppgradera avsunda avbliva avkoda
avbilda i rörelsen –

kött brinner,
naglar ramlar av,
tankar stannar inte –

jag minns inte min kod

i rörelsen
i systemen
jag förlorar mig själv –
 
 

***

The will to mastery becomes all the more urgent the more technology threatens to slip from human control.

***

The threat to man does not come in the first instance from the potentially lethal machines and apparatus of technology. The actual threat has already affected man in his essence. The rule of Enframing threatens man with the possibility that it could be denied to him to enter into a more original revealing and hence to experience the call of a more primal truth.

 
– Martin Heidegger

    

CODEX

inlagt av den 2020.06.02, under andras, eget, grafik/digitalt, omsorg, poesi
02:e


    
  

The calm,
Cool face of the river
Asked me for a kiss.

    

 

Suicide’s Note
By Langston Hughes

YOU DO IT TO YOURSELF

inlagt av den 2020.05.29, under andras, inspiration, video
29:e

 

ATT BLI KLAR MED SAKER

inlagt av den 2020.05.24, under andras, citat, eget, grafik/digitalt, omsorg, prosa, text
24:e

 

 
 
Saker ska bli klara. Planeringen inför nästa beställning av teknik måste radas upp. Att snabbt spara in timmar genom byråkrat listar reservdelar. Maskin hållas samman, icke del 12b till del 12A icke framtagit. Hot om uppehåll rörande minuter. Kallas spill. 500 enheter. 1000 enheter. 10000 enheter. Spill byråkrat vetenskapsman forskare partisk jäv. ATT HÅLLA SAMMAN MASKINERIET.

Historia och framtid. Att känna sig hemma där man vill vara. Hela tiden fara eftersom framtid stum. Den ger inte ledtråd. Att känna sig hemma: hela tiden i fara. Hemlösheten ta över en människa mycket snabbt. Som människa står vi i vår värld. Vi är där här. In-kastadhet. Vi är därvaro. Vittne, jag vittne. Spiller jag tid? Försenar jag? Låt dig gå iväg! Spiller tid jag spiller tid vinner tid förlorar dina j*vla scheman är redan föråldrade. Jag tar tid. Jag tar mig min tid. Min tid. Så, gå du förman iväg! Du kommer inte att lära dig någonting. Hör du inte din egen klocka ringa? Nej. Försent? Du hör inte dig själv. Förman, du byggde MASKINEN.

Friedrich Nietzsche och det otidsenliga. Texten nedan är från boken Morgonrodnad. Den gavs ut år 1881. Han talar rakt in i nu-världen. Kontemplationen, det meditativa tillstånd där tanken leker fritt förstörs av den piskande armbågsvassa vilje-ambitionen. Det är i flödet, i kropp, – i blodets färd man ser det viktiga. Ett sorts fält, yta, min kropp jag måste bära och inte förlora. Grundstämning. Känslan av min mot mig själv ärlighet; tanke handling. Men vargen i skogen är snabb, näven min slagen blodig. Det tar tid att låta det ta tid. ”Det sanna geniet är den som genom vilja har blivit barn igen.” 1881. Han skriver om idag. Otidsenlig.

Till sist bara: varför måste vi så högt och med en sådan iver säga vad vi är, vad vi vill och inte vill? Låt oss betrakta det hela med mera kyla, med mer distans, klokare och från högre höjd; låt oss säga det så som det skall sägas bland oss, så hemligt att alla går miste om det, att alla går miste om oss! Framför allt låt oss säga det långsamt … Detta företal kommer sent, men inte för sent, vad har fem, sex år för betydelse? En sådan bok, ett sådant problem har ingen brådska; till på köpet är vi båda, jag såväl som min bok, vänner av lento. Det är inte för inte man har varit filolog, kanske är man det fortfarande, det vill säga en lärare i det långsamma läsandet: till sist skriver man också långsamt. I dag hör det inte bara till mina vanor utan också till min smak – en illvillig smak kanske? – att inte längre skriva något som inte får alla människor som ”har bråttom” att förtvivla. Filologin är nämligen den ärevördiga konst som framför allt kräver en sak av sina anhängare: att röra sig vid sidan av, att ge sig tid, att hålla sig stilla och vara långsam –, en ordets guldsmideskonst och -konstfärdighet som har idel fint och försiktigt arbete framför sig och inte uppnår ett dugg om den inte uppnår det lento. Men just av den anledning är den i dag viktigare än någonsin, det är just därför som den attraherar oss och förtrollar oss som mest, mitt i en tidsålder av ”arbete”, det vill säga en tidsålder med jäkt, med oanständig och svettig brådska som genast vill ”bli klar med” allt, också med varje gammal och ny bok: – själv har den inte så lätt att få något gjort, den lär ut god, det vill säga en långsam, djup, försiktig och hänsynsfull läsning, med reservation och öppna dörrar, med varsam blick och varsamma fingrar … Mina tålmodiga vänner, denna bok önskar sig bara fulländade läsare och filologer: lär er att läsa mig rätt!

 
Vittne, du vittne! Spiller jag din tid? Försenar jag? Låt dig då gå iväg! Spiller tid jag spiller tid vinner tid förlorar dina scheman är redan föråldrade. Jag tar tid. Jag tar mig min tid. Min tid. För mitt arbete. Mitt arbete.

Det du gör nu, är det något du VILL göra?

 
 
Bilderna överst kommer från boken Nietzsche:att skapa sig frihet.
Sen vet ni ju hur jag är, jag var tvungen att leka lite med bilderna (på gott & ont så att säga).

 
 

200515

inlagt av den 2020.05.16, under andras, eget, prosa, text
16:e

 
 
Jag skrev igår: ”Våra samveten vet så mkt om oss. Tänk på det: att ombesörja, att lyssna på sig själv och när sticker till så vet vi att detta är inte bra.” Kanske lite naivt. För ibland kommer frågan upp om en ska göra JA eller NEJ. Och det kan vara omöjligt att välja för samvetet säger inget och du får grubbla och göra ett val själv. Och för att krångla till det lite ytterligare så kan valet att göra en ”dålig” sak framför en bra göra det bättre för oss längre fram i tiden. Ett exempel är att bara bryta upp från det liv en har. De flesta säger kanske att du gör rätt nu, du är på rätt linje. Men om längtan efter det andra är så stark så tror jag faktiskt att långt nere i oss själva så kommer faktiskt samvetet och säger: Om du inte gör det så kommer du ångra dig i resten av ditt liv. Eller omformulerat: Stick till den jävla staden och lev det jävla liv du vill! Så att ombesörja sig själv, det är INTE en lätt sak. Men att försöka göra det och upprepa att försöka göra det, det tror jag på. Och sist: Det är BRA att det är SVÅRT ibland.

 
Bild: kolteckning av Ivar Conradson.

BARELY (THERE)

inlagt av den 2020.03.28, under andras, bildserie, eget, grafik/digitalt, ljud
28:e

 

 

 
 
UP: MY ARTWORK

NIN SONG: AT THE HEART OF IT ALL (APHEX TWIN REMIX);
       EARPHONES; LISTEN FULL LENGTH.

 

200227 – THE DAWN CHORUS

inlagt av den 2020.02.27, under andras, eget, poesi, text, video
27:e

 
om du kunde
skulle du då göra det igen
bryt av grenen, ta en liten bit

tusen fåglar
inga raka linjer
trädfingrar, rör sig
likt din hand
mot min haka ömt

om du kunde
skulle du

det är väl inte hela världen
jag är inte typen som vill stänga dörrar

berätta för mig om du har fått nog –

vitt dött tv-brus
parkeringsplan tusen platser
tomt, 6 på morgonen
vit död horisont

du kommer
att frysa ihjäl i de kläderna

the dawn chorus

om du kunde
skulle du då göra det igen

du är smart, du skulle kunna
kunna göra det med stil
men du måste säga till
lova att du säger till

jag vill se dina ögon
se din ögonvita igen

  
du är tillbaks, nice to see you again

låser och du får nyckeln
jag är inte den typen
men jag kastar den därutöver

låter den sugas ner
kattegatt atlant marianergrav

 

TROTZIG, KAFKA – ILLUSIONER AV FRIHET

inlagt av den 2020.02.26, under andras, citat
26:e

 
Ur ”Ett landskap” av Birgitta Trotzig.

 

190326 INSP; CAMS

inlagt av den 2019.03.26, under andras, inspiration, video
26:e

 

CAMS from Carl-Johan Westregård on Vimeo.

 

INSP: LEVIATHAN IV

inlagt av den 2019.03.22, under andras, inläggsserie, inspiration, video
22:e

From Shezad Dawood Studio on Vimeo.

 
one & two
three

 

pagetop

  • TEXTSTORLEK

  • INLÄGG

  • ETIKETTER

  •  

  •  

  •